"Kamphundsraserna"

När det kommer till ”attacker” som begås av hundar nämns allt som oftast ordet ”kamphund” i sammanhanget i media och på löpsedlarna associeras genast främst med rasen "Pitbull terriern!. Trotts det att (APBT) Pitbullterrier aldrig någonsin varit inblandad i någon av dessa omtalade incidenter.


Den statistik som finns från USA vad gäller antalet "Pitbull" Terriers som bitit ihjäl människor är inte tillförlitlig då den varierar sig så pass mycket från undersökning till undersökning. Jag har börjat titta på ett par stycken och dom skiljer sig enormt mycket i siffror. Sen är det media... som har tagit fram sifforna och då förstår ni själva ni som kan tänka självständigt hur seriöst det är. I Sverige finns ingen statistik, men anmälningsbenägenheten är så klart mycket större mot en hund av de sk. "Kamphundsraserna". Om en sådan hund hoppar upp för att hälsa på någon rings polisen, men om samma person blir bitem av grannens pudel eller golden retriver tex. så var det bara "otur" eller "hunden var på dåligt humör" eller vad som helst.

Det som talar emot det som sägs är att de sk. Kamphundsraserna inte har någon agressivitet mot människor pga det avlades bort just pga att det bedrevs kamp mot andra hundar med dom. En hund som var agressiv mot människor sköts oftast direkt och avlades inte på! Därför är de också bland dom stabilaste hundar alltid i topp i mentaltester. Läs: Myter & Sanningar

Blandar någon däremot en hund med kamp i botten som våra hundar med en Rottweiler så får man en extremt människofarlig hund om den har fel ägare. Och märk väl, detta är ingen Pitbull, utan kunde lika gärna kallats Rottweiler.

Men importerar man en riktig American Pitbull Terrier med bra linjer från USA då får man en väldigt fin hund. Eller köper man en Amstaff eller Staffordshire Bullterrier här från en bra kennel så är det precis samma sak. Det hela är väldigt enkelt. Dom som en gång fått förmånen att träffa en sådan hund ändrar snabbt uppfattning om personen i fråga varit dum nog att tro på löpsedelsjournalistiken.


[ Sign Guestbook ]

Var kritisk mot medias rapportering om ”kamphundar”

I media har länge ordet ”kamphund” varit laddat med rädsla, faror, fördomar, oansvariga hundägare och attacker.
Men är detta verkligen hela sanningen?

Som allmänhet har vi rätt att vara, och bör vara, kritiska mot medias rapportering.

När det kommer till ”attacker” som begås av hundar nämns allt som oftast ordet ”kamphund” i sammanhanget, utan att det för den sakens skull faktiskt har rört sig om en renrasig hund av enligt Svenska kennelklubben definierad kamphunds­bakgrund.

Hundkamp är sedan länge och bör vara förbjudet enligt lag. I flertalet av de fall som går att hitta i media har det senare kommit fram att hunden som begått ”attacken” varit av okänd härkomst eller av blandras.

Inte sällan har hunden i fråga ofta även vanskötts på ett eller annat sätt.

Ofta tar även media den drabbades eller ett ögonvittnes syn på saken och skriver in i artikeln. Nämner denna person att det var en ”kamphund”, ja, då var det en kamphund.

Men hundar av ”kamphundstyp” ses idag på ett flertal ställen som aktiva inom hundsporten. De finns både i brukset, i lydnaden och på utställningar.

Ingen hund i sig är helt ofarlig. En hund präglas dels av miljön den växer upp i, dels av generna den bär med sig.

De seriösa människor (vilka de flesta är) som skaffar denna typ av hund vet precis vilken hund de skaffat och agerar därefter.

Det är människor som vet vad de har i kopplet, och deras hundar läser ni inte om i tidningen.

Så döm inte ut hundarna!

Läs istället på den fakta som finns kring dem, prata med företrädare för raserna, träffa hundägarna och bilda dig sedan din egen upp­fattning.


Anki Klang
ägare av Staffordshire bullterrier
även kallade Nanny Dogs


Insändare publicerad av www.vlt.se den 21 augusti 2009